SKEPPLANDA. Som en del av de ökade satsningarna på äldreomsorgen har Klockarängens särskilda boende blivit demenscentrum.
Dessutom har man öppnat upp avdelningarna för att öka de boendes rörelsefrihet och även en trädgård har anlagts runt omkring.
I maj förra året togs beslutet att omvandla Klockarängens särskilda boende till demenscentrum.
– Tanken bakom beslutet att är att samla kompetensen på samma ställe, något som även kommer att gynna övriga verksamheter i kommunen, säger Boel Holgersson (C), ordförande i Omsorgs- och arbetsmarknadsnämnden.
I de nationella riktlinjer för demensomvårdnad som skrevs 2010 hittar man bland annat bestämmelser om att personer med demenssjukdom ska få ökad rörelsefrihet på sitt boende.
Funderingar kring hur man skulle kunna göra Klockarängens äldreboende fritt men samtidigt säkert tog fart.
Den 1 december förra året öppnades kodlåsen upp, som tidigare hållit boende inlåsta på sina respektive avdelningar.
Numera kan de röra sig fritt i hela huset och dessutom promenera ut i trädgården som nyligen anlagts runt om huset. Staket och låsförsedda grindar garanterar att de inte hamnar på villovägar. Dessutom har man ställt i ordning ett reminiscensrum, där allt från porslin och kökssaker till tapeter, soffa, tv är från 50-talet.
– Det är mycket uppskattat. Här kan de boende ta en fika och tillsammans minnas hur det var på den tiden, men som personal måste man vara medveten om att alla minnen kanske inte är roliga, berättar Frida Nökleby, koordinator.
Hon har jobbat på Klockareängen i många år och är enbart positiv till de förändringar som nu sker.
Personalen roterar
Ytterligare en del i satsningen är att öka personaltätheten med en och en halv tjänst, något som till viss del kan fyllas genom att personal som idag inte jobbar fulltid får möjlighet att gå upp i arbetstid.
Boendet som tidigare var indelat i fyra demensavdelningar och två avdelningar för personer med kroppsliga besvär har nu istället blivit ett renodlat demenscenter, även om ett flertal personer som inte har någon demenssjukdom fortfarande bor kvar.
Det närmsta särskilda boendet är Vikadam i Älvängen.
Eftersom de boende nu kan röra sig fritt mellan avdelningarna anser man det viktigt att personalen får chans att lära känna alla. Därför bestämdes att de ska rotera mellan avdelningarna, men det finns en anledning till.
– Eftersom personalen på två avdelningar inte tidigare har jobbat med demenssjuka används rotation även för att ge varandra arbetserfarenhet. På så sätt fördelas resurser och kunskaper i huset, säger Ann-Sofie Borg, äldreomsorgschef och fortsätter:
– Det går till så att en person från varje avdelning förflyttar sig och därefter dröjer det hela 6 veckor innan ytterligare en roterar. För de flesta boende innebär detta endast en liten förändring och det kommer att bli en positiv effekt efteråt.
Insändardebatt
I en insändare till Alekuriren i början av februari uttryckte en anhörig sin oro över att förändringarna skulle äventyra tryggheten för de boende. Personen menade också att informationen har varit bristfällig.
Det blev startskottet för en insändardebatt mellan nämndens ordförande Boel Holgersson (C) och Vänsterpartiet, som ställde sig bakom skribenten.
– Tillsammans med kommunstyrelsens ordförande Mikael Berglund (M) gick jag ut med information i lokaltidningen redan i maj och därefter har alla anhöriga och gode män fått sammanlagt tre brev hemskickade samt har två informationsmöten hållits. Man kan aldrig informera tillräckligt, säger Boel Holgersson, som också menar att Vänsterpartiet använder Klockarängen som ett slagträ för de förändringar hon vill göra i Ale, däribland införandet av LOV – Lagen om valfrihetssystem, som hon anser är en helt annan fråga.
Johnny Sundelin, ordförande för Vänsterpartiet i Ale, menar att de inte heller hade för avsikt att debattera LOV.
– Hon missuppfattade vår första insändare och trodde att vi attackerade LOV:en. När det kommer sådana insändare från anhöriga vill vi lyfta fram vikten av att förankra ett sådant beslut som inverkar på de boendes livssituation. Därför är det viktigt att föra diskussionen direkt med de som berörs, säger han.
Boel Holgersson vill också poängtera att övergången till ett demenscenter inte är en besparingsåtgärd, utan tvärtom.
– Vi gör förändringarna för att det ska bli bättre för dem äldre. Det kommer att kosta mer än tidigare, men kvaliteten kommer också att bli därefter.
