Anna öppnar dörren till det stora huset på Lödöse varvsområde. Här har hon bott tillsammans med sina två döttrar, sju och fem år gamla, sedan i januari.
– Vi bodde tidigare i en lägenhet här i närheten, men det blev för dyrt. Därför valde vi att flytta hit och nu bor vi tillsammans med andra ukrainare, förklarar hon.
Vi slår oss ner vid ett bord i trädgården och Anna visar stolt upp sin solrosodling.
– I Ukraina bodde jag i ett stort hus med en fin trädgård. Jag tycker det är kul att odla.
Anna kommer från staden Sievjerodonetsk i östra Ukraina och livet där var länge fridfullt – men våren 2014 förändrades tillvaron drastiskt. Det var då som Ryssland annekterade Krim-halvön och iscensatte ett väpnat uppror i de östra delarna av landet.
– Min pappa var soldat och 2014 dog han i kriget. Han blev 50 år och det var jättesvårt för mig att förlora honom, säger Anna nedstämt.
I mars förra året, några veckor efter att Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina, lämnade Anna landet tillsammans med sin mamma och sina döttrar.
– Min syster hade flyttat till Göteborg fyra år tidigare och där bor hon i dag tillsammans med sin svenske man. Det var därför jag kom hit, berättar hon.
Intervjun sker på svenska, ett språk som Anna lägger mycket tid på att försöka lära sig.
– Det är svårt, men jag tar det steg för steg. Jag vill komma in i samhället, jobba och göra rätt för mig. Därför måste jag kunna språket och jag studerar svenska på en folkhögskola i Angered.
Hon har en gedigen musikalisk bakgrund. I sitt hemland arbetade Anna både som körledare och dirigent. Hon undervisade också barn och studenter.
– Jag arbetade mycket i Ukraina och älskade mitt liv där, men nu har allt förändrats och jag försöker skapa mig ett liv här i Sverige, säger hon.
Anna är i dag vikarie på Tingbergsskolan i Lödöse och sin musikaliska ådra underhåller hon på olika sätt. I februari var Anna en av fyra akter som uppträdde på Musikcaféet i Lilla Edet.
– Jag och min mamma framförde ukrainska sånger och vi märkte att publiken tyckte om det, vilket var väldigt kul, säger hon.
Anna spelar också teater. När Ljudaborg Kulturförening satte upp sommarens föreställning ”Trubbel med sommarfesten” på utomhusscenen i Lödöse gestaltade hon älvan Soy.
– Det var väldigt intressant, men det var svårt för mig med tanke på språket. Jag vill lära mig bättre svenska så att jag kan ha fler repliker, säger hon.
Hur går tankarna, vill du stanna kvar i Sverige eller åka tillbaka till Ukraina?
– Jag vet inte vad som kommer att hända. Mina döttrar har startat ett liv här och kan prata bra svenska. Det är därför svårt för mig att åka tillbaka till Ukraina med dem och jag vet inte när kriget kommer att ta slut. Jag måste försöka leva här och nu, svarar hon och avslutar:
– Sverige är ett fantastiskt land med underbara människor. Alla är väldigt vänliga mot mig och mina döttrar.
Se tv-inslaget nedan:
Läs del 1: ”Vet inte om jag får stanna i Sverige”
Läs del 2: Läkaren flydde kriget – började om i Sverige
