Både han och Eva-Mari Sjöstrand arbetar med underhåll av öppningsbara broar. Medan Marcus är nationell samordnare, så har Eva-Mari rollen som projektledare.
Lokaltidningen fick möjligheten att följa med duon ”in” i bron. Det som utifrån mest ser ut som en uppburen passage ovan vattnet, visar sig innehålla utrymmen som är såpass stora att det är svårt att ta in. Inifrån en av de ihåliga pelarna, som bron står på, mullrar ljudet likt ett argsint åskoväder från bilarna som passerar ovanför. Varje dygn kör omkring 20 000 bilar över här.
Det känns som att det borde slita en del, hur länge håller en bro?
– När den här bron byggdes pratade man om att en bro håller i 80-100 år, men det är ganska få broar vi byter för att tiden har runnit ifrån dem, säger Marcus och förklarar att broar främst byts ut som en konsekvens av att samhället förändras.
Via otaliga smala trappsteg tar vi oss upp genom pelaren. Vid en avsats möts vi av ett gigantiskt kugghjul.
– Det är ett panamahjul. Det väger omkring åtta ton, förklarar Marcus.
Det är ett av två hjul som möjliggör lyftet vid en broöppning.
– Vi har ungefär 2300-2500 öppningar varje år för fartyg och båtar, med lite högre koncentration till sommaren med fritidstrafiken. Men nyttotrafiken går dygnet runt, året om.
Marcus tittar upp mot panamahjulet. Ett likadant finns på Kungälvssidan av bron. Foto: Daniel Marsfeld.
Hur lång tid tar en broöppning?
– Själva öppningsmomentet tar kanske sex till åtta minuter, men det beror ju framförallt på hur lång tid det tar för båten att passera, säger Marcus.
Men brons samspel mellan bil- och båttrafik roar inte alltid alla trafikanter och många har klagat på att boöppningar sker i rusningstider. Marcus berättar att den vanligaste frågan de får är: ”Varför öppnas bron klockan åtta på morgonen?” Svaret på den frågan är aningen komplext och bygger på en slags kedjereaktion.
– Det är eftersom att Jordfallsbron är svårt styrd av broarna i Göteborg. Hisingsbron har spärrtider mellan sex och nio på morgonen. Sedan är det tågtrafiken som styr Marieholmsbroarna och där kan man bara få till öppning när det inte går tåg. Så det är egentligen tågtrafiken på Marieholmsbroarna som styr allting här.
Det geografiska läget gör att den riskerar att öppnas i samband med rusningstrafiken. Foto: Daniel Marsfeld.
Med spärrtider menas att ingen broöppning genomförs, till förmån för övrig trafiks framkomlighet. Några sådana restriktioner finns däremot inte för Jordfallsbron – förutom på sommaren och då enbart för fritidsbåtar.
– Under sommarhalvåret har vi restriktioner för fritidsbåtar här i rusningstrafik. Sedan är det så få fritidsbåtar under vinterhalvåret, så det ska egentligen bara vara nyttotrafik som vi öppnar för här.
Det finns en prioriteringsordning. Först tåg, sedan handelssjöfart och slutligen fordonstrafik samt fritidsbåtar.
– Tågtrafiken går alltid först. Vi kan ha en tågförsening nere i Marieholm som gör att ett fartyg blir en halvtimme försenat.
Eventuella tågförseningar samt Hisingsbrons spärrtider på morgonen och eftermiddagen, gör att Jordfallsbrons geografiska läge inte ligger till gagn för bilisterna.
– Det tar ungefär två timmar till Hisingsbron härifrån. Hinner en båt med öppningen precis innan sex, så är den här klockan åtta. På eftermiddagen har Hisingsbron spärrtid mellan 15-18. Vill man då hinna med strax för det är man här klockan fyra. Här får vi förhålla oss till det.
Bron invigdes 1966. Foto: Daniel Marsfeld.
Finns det några restriktioner för hur många båtar som får passera i timmen?
– Nej inte på denna bron, förutom när det gäller fritidstrafiken sommartid. I den värsta av världar skulle det kunna bli flera i timmen, men nu är vi inte där.
Likt många broar har Jordfallsbron en liten hytt placerad mitt på bron, men den har ekat tom sedan flera år tillbaka. Det är inte härifrån som bron öppnas. Istället är det Kanalcentralen i Trollhättan, som styrs av Sjöfartsverket, som har hand om broöppningarna – på uppdrag av Trafikverket.
– Kanalcentralen i Trollhättan har hand om alla de broar och slussar som finns härifrån upp till Köpmannebro i Dalsland.
När gjordes den övergången?
– Det är ganska längesedan. Först styrdes den här bron från slusstugan i Lilla Edet. Sedan tror jag att kanalcentralen fick uppgiften 2011.
Varför finns hytten kvar idag?
– Den är till för att vi ska kunna köra lokalt också, ifall vi tappar förbindelsen upp till kanalcentralen eller om vi ska utföra arbeten här som kan vara känsliga.
